Och guldet blev till brons

BPJag har sagt det förut, men säger det igen: GRATTIS BP!
All lag som slår Djurgården har fått min villkorslösa hyllning här, och dagens slagning är ju helt otrolig; den skickade guldet till Göteborg och silvret till Kalmar
Förresten, borde man inte införa en regel som säger att ett lag som torskar mot ett redan nedflyttningsklart lag får byta plats och poäng med det laget.
Tabellen borde alltså se ut så här:
IFK Göteborg 26 14 7 5 45 – 23 22 49
Kalmar 26 15 3 8 43 – 32 11 48
Brommapojkarna
26 5 8 13 21 – 43 -22 46
Elfsborg 26 10 10 6 39 – 30 9 40
AIK 26 10 8 8 30 – 27 3 38
Hammarby 26 11 3 12 35 – 31 4 36
Halmstad 26 9 9 8 33 – 41 -8 36
Helsingborg 26 9 8 9 49 – 37 12 35
Malmö FF 26 9 7 10 29 – 28 1 34
Gefle 26 9 7 10 29 – 30 -1 34
Gais 26 7 8 11 24 – 37 -13 29
Örebro 26 6 7 13 28 – 45 -17 25
Trelleborg 26 5 8 13 22 – 38 -16 23
Djurgården 26 13 7 6 39 – 24 15 23

Något för  Fotbollsförbundet att tänka på.

Andra bloggar om: , ,

Amazonas; Dag 24 – 26

Sammanfattning (allt vi gjorde kommer på vår webbplats så småningom) av våra dagar ute på Ilha de Marajó. Deltaområdet, öarna, är till ytan lika stort som Schweiz, men har kanske bara 50 000 innevånare. Vi behöver alltså inte trängas därute, speciellt inte med utländska turister; jag ser inte en enda förutom vår grupp under alla dagar.
Resan ut börjar 06:30 med lokal färja som tar tre timmar. Sedan buss ca 3 mil till staden Soure som vi har som bas under våra tre dagar. Trevlig liten stad (ca 20 000 pers) vid en strand och med ett väldigt lättlärt gatunät. Totalt symetriskt med ömsom asfalterade, ömsom gräsbevuxna gator. Gator som är fyllda med folk, cyklar, hästar, motorcyklar, bufflar och någon sällsynt bil.
Under våra dagar hinner vi med besök i mangroveträsk där vi klättrar och klafsar omkring så att våra sandaler aldrig blir sig lika igen. Där stöter vi också på några pojkar som livnär sig på att plocka mask ur döda träd i träsken. Och då menar jag mask med stor M; känslan när man håller dom är att det är ett mellanting mellan daggmask och liten ål.
Och så gör vi också en heldagsutflykt till Fazenda Sanjo. En liten ”gård” på 1 200 + 4 000 hektar ca 1 timmes båttur frå Soure. Där får vi rida och driva bufflar från hästryggen; häftigt. Vid ett stopp i ridningen stöter vi på en boaorm; inte fullvuxen, men tillräckligt stor för att det ska krama till ordentligt om armen när jag få hålla den en stund. På fazendan bjuds vi dessutom på en jättelunch med helstekt gris, köttfärslimpa på buffelkött och alla tillbehör. Och dessutom en kall caipirinha före lunchen, snacka om att här vet man vad som krävs för att överleva i det här klimatet; det är varmt, ganska blåsigt och torrt!
Vi avslutar det hela med en badförmiddag på Praia de Pesquerio, som är en ganska häftig badplats ca 30 min från Soure. Här finns det sandstrand så att det räcker, och vattnet är behagligt varmt och lite bräckt; vi är bara ca 4 mil från Atlanten. Och precis lagomt häftiga vågor att leka i, jag trivs som fisken i vattnet.
På em tillbaka till Belém med buss & färja. Jag tycker mig ana att de flesta har känningar lite här och var av gårdagens ridtur; mycket ändringar av sittställning är det.
Lugn kväll med slutpackning inför den långa resan hem; upp halv fem för flyg till São Paulo (ca fem timmar), sedan ganska lång väntan innan 12 timmar till Amsterdam. Så till Arlanda och sedan buss och tåg till Örebro. Det känns lite som en utmaning.
Och Marie, du får gärna hämta oss; vi återkommer med tid.

Andra bloggar om: ,