Amazonas; Dag 11 – 14

Dag 11
Liten sovmorgon innan vi fortsätter vidare mot floden. Vägen är nu rak och fin och vid lunch kommer vi till Tarapoto, sista urbana anhalten innan vi ger oss ner till floden och båtarna. Här provianterar vi för att klara ca tre dygn på flodbåtar med minst sagt okänd matstandard.
Här lämnar vi också vår buss för att åka tre och tre i mindre bilar till Chazuta som ligger vid en av många små bifloder till Amazonas. Det blir två timmars färd på den hittills sämsta väg som jag åkt på. Chauffören verkar dessutom ha kollat på Safarirallyt eller något, varningslamporna för bromsar och lågt oljetryck lyser och ena bakdäcket är som en fläskkorv; men fram kommer vi.
Vår övernatting blir i ett enkelt skjul som upphöjts till hostel. Strömmen försvinner på kvällen, så det är tur att matstället ligger vägg i vägg. Där sitter vi i skenet från stearinljus och dricker öl och äter grillad fisk.
Natten blir kort.

Dag 12 
Redan kl 3 går reveljen. Vår lilla båt som ska ta oss till stora flodbåten måste komma iväg redan kl  4 för att hinna fram i tid. Alla som varit i närheten av ekvatorn vet att det är becksvart vid den tiden. Båten vi åker med rymmer precis vår grupp med bagage. Jag förstår inte spanska, men hör på tonfall och gester att det är lite äventyrligt i början, där vattnet forsar ganska friskt där det smalnar på några ställen. Och ficklampan i fören lyser inte speciellt långt. Det känns ganska skönt när ljuset kommer vid sextiden. Resten av färden blir ganska lugn, men ett rejält skyfall gör alla dyngsura vid tolvtiden. Men vi torkar fort när solen kommer fram igen. Och halv två är vi framme i Yurimaguas där stora flodbåten väntat på oss. Precis ombord kommer dagens andra skyfall; snacka om regn! Vi flyr in på mellandäck och spänner upp våra hängmattor bland de ca 150 andra som ska bli våra reskamrater i två dygn. Trångt och familjärt. 
Båten är också fraktbåt och det finns bananer, frukter, nötter, meloner, levande gris, ankor och höns, ris, cement, borstar, m m, m m ombord. Och mer ska det bli, för på tvådagarsfärden stannar vi på säkert 15 ställen för att lasta på mer grejor. Floden är för många byar vi passerar enda livlinan med yttervärlden. Eftersom dagscykeln här i mycket styrs av solen så blir det ganska kort kväll efter kl 6 när solen går ned. Lite svårt att somna i hängmattan med allt folk i alla ljud. Men några kapsyler halvtaskig rom fungerar som insomningsmedel. Tyvärr störs sömnen då och då under  natten, när vi stannar i någon by och försäljare hoppar på och försöker kränga lokala maträtter och frukter under stoppet. Sa jag att kvällstoaletten blev minst sagt sumarisk; vi delar på fyra kombinerade bañjos/duch som INTE inbjuder till några större hygieniska utsvävningar.

Dag 13
Stilla flyter floden och vi med den. Utsikten är ganska enahanda; den här delen av flodsystemet är i stort koloniaserad och djurlivet undanträngt från floden. Vi slappar och låter dagen gå. Som tur är kan vi äta av vår medhavda mat och slipper det som tillagas i båtens något nedgångna kök. Tidig kväll och samma sömnkvalitet som ovan.

Dag 14
Upp med solen kl 6 och några halvbra soluppgångsbilder. Vi tuffar vidare och under dagen tillkommer några bifloder och vid 10-tiden tillstöter Marañonfloden vilket gör att vi huxflux nu färdas på Amazonas. Om jag inte sagt det förut säger jag det nu; mycket vatten är det.
Vid tvåtiden kommer vi så till Iquitos, där vi ska pusta ut två dagar (och frächa upp oss) innan vi tar en snabbåt till gränsen till Brasilien. Stan verkar ganska stor och livlig (och har internet som synes) och jag kommer med en liten text om bl. a. en häftig marknad som ska finnas här. Men nu är det kall öl, mat och sömn i eget dubbelrum som gäller.

Andra bloggar om: ,

Bookmark the permalink.

2 Responses to Amazonas; Dag 11 – 14

  1. Ingela says:

    jag är syster till Lena som är med på samma resa. Kanonbra att jag fått tillgång till din berättelse.

  2. Ruben says:

    Hej Ingela
    Jag ska hälsa Lena att du följer vår resa.
    / Ruben